Duscha i tomme

Blossom Taiton sa en gång i något program på TV (jag tror hon hade ett program där hon skulle få soffpotatisar att komma igång. Ja, det verkar vara typiskt Blossom) att hon aldrig duschar "i tomme". Att duscha "i tomme" betyder att man inte duschar om man inte svettats först, eller gjort något aktivt med kroppen som gör att det är mycket skönare att duscha.

"I tomme". Två små ord som satte sig i min skalle. Sedan dess har jag nästan inte duschat "i tomme" alls, det bär mig emot att gå in i duschen utan att vara vare sig varm eller ansträngd med rosa ansikte. Jag har tappat meningen med att ta en vanlig dusch.



Tack Blossom.

Word

Det vi formar med kroppen, det vi visar, det vi säger med vår hållning och våra ögon. Det vi förmedlar med våra händer, genom våra steg. Den energi vi sänder ut, den känsla vi har för någon annan. De dragen vi gör med munnen, de rynkorna vi formar runt ögon, läppar och i pannan. Det uppfattas, tas in, tolkas och förmedlas tillbaka. Utan att använda ett enda ord.






The italian way

Ikväll ska jag och Emelie hålla på och italienska oss med att laga gnocchi från grunden. Kanske slänger ihop en pesto eller en tomatsås också. Det verkar ju så lätt att göra egen pasta har jag sett hos Per Morberg, pesto också. Man bara smakar sig fram säger Per.





Sen ska vi äta gnocchis och dricka rödvin som vi gjorde i Greve. Kanske till och med inviga min nya italienska dvd-box med La Dolce Vita.

Köpenhamn

Idag har jag varit i Köpenhamn. Jag har egentligen bara två minnen från Köpenhamn sedan tidigare. Det första var en nyårsafton för många år sedan när min kära väninna blev så rädd för raketerna och smällarna på Rådhustorgetat att hon grät. Det andra när storebror körde ner i parkeringshuset från helvetet.
Nu har jag fler minnen.





Botaniska trädgården, båttur, smörrebröd och kul sällskap.
 

Hur man ber om ett bord

Igår var vi ett gäng på Tusen och 2 i Malmö och åt hamburgare. Det finns massor olika varianter att välja mellan, typ hamburgare med bacon, banan, jordnötssmör och ost eller honung, calvadoscheddar och parmaskinka. Väldigt gott.
Nu till det konstiga. Vi haffade snabbt ett bord utomhus när vi kom eftersom stället var ganska smockat. Efter tjugo minuter utan service bad vi servitrisen plocka bort resterna och disken som stod kvar efter dom förra gästerna. Servitrisen blev skitsur och sa att man måste säga till om man är ny, hur ska hon annars veta att dom gamla gästerna gått.



Är det normalt undrar jag, att bli sur på gästen för det? Har jag gått runt på jorden i 28 år utan att veta om denna ta-bord-kod. 

Whatever

Ungefär nu skulle jag nog startat varvet om jag kunnat springa, eller överhuvudtaget kunnat gå menar jag. Istället äter jag årets första sill och nypotatis i strålande sol i trädgården. Det går bra det med.



Nästa år.


Bamse söker asyl

S har varit uppe halva natten och deltagit i Bamsediskussionen på Facebook. Bamsediskussionen bottnar i att Egmont, i samarbete mee Migrationsverket, kommit ut med en nya Bamsetidning där dom belyser asylprocessen i serieform. Den är alltså främst gjord för asylsökande barn. Serien slutar lyckligt och det har tydligen upprört många, det lyckliga slutet.

Mattias Elfstorp skriver i Helsingborgs Dagblad att sista sidan är värst. Där kommer figuren Meles tillbaka till hemlandet efter att ha blivit utvisad tillsammans med familj. De återförenas med släkt och familjen är lycklig. Budskapet är, enligt Mattias, att det är bättre att bli hemskickad än att få asyl.



Men vad fasen, jag kan inte annat än hålla med S. Låt barnen få behålla illussionen om en lycklig värld, hur ska dom annars överleva i den skräck och oro som många lever i? Dom kommer tids nog upptäcka att livet och politiken kan vara rätt pissig, låt den upptäckten komma så sent som möjligt.

tOO mUCH

Ibland är det bara lite för mycket, lite för deppigt. Inte vädret och världsliga saker utan det som förföljer och oroar. Det som har betydelse.



Ikväll ska jag och S på bio, skräck. Om jag blir rädd för en skräckfilm så kanske jag glömmer vara rädd för verkligheten. Åtminstone två timmar.

Syttende mai

17de maj! Gratulerer mitt kära, kära Norge. Jag saknar dig så mycket och önskar att jag var där nu. Där, på denna dag som är så himla viktig.



Jag kommer och hälsar på flera gånger i sommar. Snart.


Det kommer bli bra

Två veckor i Malmö - två besök på akuten, en födelsedag, påkörd av bil, flera fester, en förkylning, flera myskvällar, ett gymkort. Up och ner. Ner och upp. Det kommer att bli bra.





















Are you swedish in London?

Nu är Londonsvenskar igång med sin nya, frächa sida.
http://londonsvenskar.com/
Alla svennar som bor i London, titta in och se vad som finns att upptäcka. Både för dig som precis flyttat till London och vill komma igång med det sociala snabbt och för dig som är på besök och inte klarar dig utan svenskar ens på semestern. 



Nyheter blandas med tips för att komma igång, hur man skaffar boende och jobb. Vart man äter bäst, festar mest, shoppar roligast och åker billigast. Eller har du bott i London i flera år och plötsligt blir sjuk, läs hur vården funkar. Vill du köra på vänster sida, ta ett engelskt körkort.



Helt enkelt, ta en titt och lär känna ditt London!



B-day

Idag är det min födelsedag och det är vackert väder.
På födelsedagen älskar jag facebook extra mycket för man får grattishälsningar från människor man inte längre bor i samma stad som, inte pratat med/dansat med/sett på månader eller år. Männsikor som ändå hör av sig bara för att säga grattis, fint!
Annars har dagen hittills bjudit besök till akuten, omhändertagande av hysteriskt gråtande kvinna, telefonsamtal med svensk sjukvård som är överjävlig tills jag träffade två rediga karlar till läkare på akuten. Och gulliga sms såklart. Action har det varit idag, precis som förra året. Men då i mitt inre.



Nu ska jag byta om till klänning och hämta paket på posten, från London.
Kvällen blir bra, det vet jag. Hur kan den inte bli det när den är planerad av smarta, mångsidiga, snygga, roliga kvinnor! Längtar.


The wedding

Jag såg på Mias blogg http://theswedishgirl.blogspot.com/2011/05/adorable.html att pusskalas kan vara ganska tröttsamma... Men detta är ändå ganska kul!

 

Kanske bröllopets bästa bild?!

Time is a killer

Det här med rätt tidpunkt är intressant. Vissa människor man möter kanske är jättefina och passar som handen i handsken med en själv.
Men det är fel tidpunkt, antingen för en eller båda.
Det klickar inte till på grund av att den ena tänker på annat, den andra ska flytta och det kanske finns en tredje som är lite för cool.

Då är det kul och ganska unikt när man får en andra chans En andra chans att träffa människor igen som man tyckte att man borde klickat och haft kul med första gången men där gnistan inte fanns.
Nu var vi nog alla mer mottagliga och redo, i alla fall jag.



Saknar

Mitt favoritland är Italien. Det visste jag när jag var 15 och aldrig varit där. Jag hade bestämt det.
Nu har vari där fyra gånger och bott i Florens en tid. Min favorit har inte bytts ut.
Hur kan man inte älska ett land där varje bokstav uttalas, där en handgest säger mer än en halv sida text, där en pasta al dente är al dente, där konsten finns i varje gatuhörn och där man får vara ifred i löpspåret på grund av att ingen annan tränar.









Saknar. En kväll då det spöhaglar i Malmö.


Inre observationer

Det är så mycket som händer att jag inte klarar av att börja sortera. Dessutom är jag förkyld och kan inte sortera mina tankar med hjälp av löpningen. Förkylningens bieffekt, min hesa röst, är visserligen ett pikant och trevligt inslag enligt vissa.

När människor frågar hur jag känner inför min nya stad, nytt jobb, ny lägenhet, resor och flytt svarar jag hur jag känner men funderar på om jag verkligen pratar om mina egna känslor. Eller, så som Helena i denna situationen borde känna. Det kommer falla på plats snart, jag behöver bara sluta vara otålig och ge det tid.

Det bästa med flytten är att jag kommit närmare Sixan och studsmattan och en nyfunnen gammal vän, det är härligt.







RSS 2.0