helenasvardagspsykologi

Kika in här!

Jag var på Aq-va-kul igår. Bara namnet, ack vad kul!
Jag gick upp på relaxavdelningen. Jag var där i en och en halv timme och såg inte en enda människa av samma kön. Bara män. Män som badade bubbelpool och män som ångbastade. Män som slappade. Jag funderade på varför men klarade inte att lista ut något svar. Kaske för att jag blev lite yr i ångbastun.
Det var en konstig upplevelse, som att jag var en inkräktare i deras land, ett eget land. Dom tittade lite konsitgt på mig, granskande, undrade nog vad jag gjorde där, funderade på om jag kommit fel. Kanske tänkte dom att det var en konstig varelse som kommit till deras land, med en dräkt som täcker halva kroppen. Som har långt hår och luktar blommor. Det var ett nyfiket och inbjudande folk. Dom godkände sin nya invånare snabbt, flyttade från sin plats i bubbelpoolen så att jag skulle få plats och så.

Ikväll ska Helena och Selma på filmquiz. Varje tisdag tar vi varsitt glas vin och sitter med alla andra nördar på stiliga Moriskan i Malmö och svarar på filmfrågor. Idag ska vi komma på ett stående lagnamn, det måste varje professionellt lag ha. Min hjärna står still, det enda som upprepas är Helle&Selle, bara för att jag sagt att vi i vart fall inte ska heta det.



Jag stänger av hjärnan och går till SATS en stund istället. Där jag igår blev anställd igen, gött att vara tillbaka!

Filip och Fredrik har vuxit till att bli något av favoriter för mig (älskar att dom på någon marknad i Färjestaden snappade upp att en kvinna hade byxor från Storckens i Gnosjö på sig och slängde sig i bilen för att åka till Gnosjö) men jag gillar dom inte förbehållningslöst. Till exempel så har deras nya Breaking News en del brister kan jag tycka.






Men vad mysigt det är ändå. Att komma hem vid tio-tiden, sätta på tv:n och höra vad som skett under dagen, lite lätt sådär. Skrota hemma och lyssna. Som Förkväll som också var ett magnifikt program. Laga kvällsmat och i bakgrunden lyssna på lite mode, musik, intervjuer och matlagning.
Det som inte handlar om något, och som handlar om allt.

I måndags kände jag att luften förvandlats till höstluft, igår använde jag gummistövlar för första gången denna säsong och idag åkte riktiga sockar på. Jag har länge med väntat med det, barfota är ändå bäst. Fråga Ernst.



Och så kom jag att tänka på denna bilden.

Jag tog tåget till Göteborg i fredags och funderade på varför man inte får beställa en plats så att man inte hamnar baklänges i tågets färdriktning. Jag fick för övrigt svaret direkt på facebook - SJ vet aldrig vilket tågsäte som ska vara fram och bak.
Jag gick av på centralen i Göteborg och möttes av Timbuktu som hade konsert och funderade på varför jag lämnade Malmö.
Jag vaknade på lördagen och tittade på Nyhetsmorgon där de talade om strålande sommarvärme och jag spridde planer om en dag i solen. Jag drog upp rullgardinen och möttes av grått ösregn. Jag funderade inte på varför jag flyttade från Blaskeborg.
Jag gick till frisören och klippte mig och frisören sa att det hon blir mest trött av i sitt jobb är att vara trevlig och social. Jag funderade på om hon säger det till alla eller bara till mig.
Jag gick till seconshandaffären på Brunnsgatan och hittade så många par skor att jag funderade på varför jag någonsin handlar i vanliga butiker.
Jag mötte upp M i stan för lunch och tillsammans funderade vi på varför vi alltid ser så långt framåt att vi redan glömt semestern.

Det vi formar med kroppen, det vi visar, det vi säger med vår hållning och våra ögon. Det vi förmedlar med våra händer, genom våra steg. Den energi vi sänder ut, den känsla vi har för någon annan. De dragen vi gör med munnen, de rynkorna vi formar runt ögon, läppar och i pannan. Det uppfattas, tas in, tolkas och förmedlas tillbaka. Utan att använda ett enda ord.

Ungefär nu skulle jag nog startat varvet om jag kunnat springa, eller överhuvudtaget kunnat gå menar jag. Istället äter jag årets första sill och nypotatis i strålande sol i trädgården. Det går bra det med.



Nästa år.

17de maj! Gratulerer mitt kära, kära Norge. Jag saknar dig så mycket och önskar att jag var där nu. Där, på denna dag som är så himla viktig.



Jag kommer och hälsar på flera gånger i sommar. Snart.

Det här med rätt tidpunkt är intressant. Vissa människor man möter kanske är jättefina och passar som handen i handsken med en själv.
Men det är fel tidpunkt, antingen för en eller båda.
Det klickar inte till på grund av att den ena tänker på annat, den andra ska flytta och det kanske finns en tredje som är lite för cool.

Då är det kul och ganska unikt när man får en andra chans En andra chans att träffa människor igen som man tyckte att man borde klickat och haft kul med första gången men där gnistan inte fanns.
Nu var vi nog alla mer mottagliga och redo, i alla fall jag.

Mitt favoritland är Italien. Det visste jag när jag var 15 och aldrig varit där. Jag hade bestämt det.
Nu har vari där fyra gånger och bott i Florens en tid. Min favorit har inte bytts ut.
Hur kan man inte älska ett land där varje bokstav uttalas, där en handgest säger mer än en halv sida text, där en pasta al dente är al dente, där konsten finns i varje gatuhörn och där man får vara ifred i löpspåret på grund av att ingen annan tränar.









Saknar. En kväll då det spöhaglar i Malmö.

Jag önskar att jag kunde lägga upp ett par bilder, för det har jag tagit mànga, bàde fula och fina.
Toscana är som det skulle vara, kanske lite bättre till och med. Trevligt folk och inte alls sliskiga och jobbiga. Undantag finns. Italienska är det svàraste spràket i världhistorien, det kanske är därfor man tycker att det klingar sà fint.

Det är eftermiddag i Florens och jag har precis köpt en för dyr sommarklänning. Det är eftermiddag och jag längtar efter middagen, som börjar 21.30.

Hemma från Chamonix. Herregud vad mitt humör har varit upp och ner men det kanske inte är så konsigt med tanke på att jag kämpat för mitt liv, blivit av med liftkort och kamera och fått det tillbaks, kört puder och solat, träffat massa nytt folk, bulkat kolhydrater och hatat och älskat vår guide. Sammanfattat var det en av dom bästa semestrarna!




Nu byter jag baguetter, ostar, desserter, pjäxor, pister och platta fall mot att tandläkarbesök, löping och räkningsbetalande en vecka innan nya äventyr.