helenasvardagspsykologi

Drömmar. Alla dessa drömmar. En klok person sa till mig en gång att om du har en dröm som återkommer så måste du
uppfylla den. 

Det är din skyldighet mot sig själv. Drömmen om Italien gror inom mig och börjar form.
En cirkel.


Men drömmen om Danmark då,



New York och Paris.

Ibland vill jag så mycket att jag får andnöd.

Det är sommarmorgon och ute regnar det. Huset är än så länge tyst, endast tomten är vaken. Efter jobb och yoga sitter jag med tre vattenmelonskivor i min hand framför nyhetsmorgon på TV4. Av en lång, gänglig tjej i skinnshorts och stort hår får jag veta att höstens trender är päls, fårskinnsjacka, beige och sammet. Sedan bryter de av för ett inslag med livshotande homosexuella män. 





För övrigt går sommaren mot sina mål.

Idag på lunchen berättade överläkarpsykiatern på mitt jobb att hennes naturliga tillstånd är semester och sedan jobbar hon lite emellanåt. Hon lever genom meditation, reser, och finner sig själv.
Andra kollegor frågade: men vad gör du av tiden? är du engagerad i någon organisation? blir det inte tråkigt? Hon svarade att hon gör det som är meningen att hon ska göra och pengar till mat och annat som hon verkligen har lust till löser sig på ett eller annat sätt.
Fåglarna, himlen och liljorna på marken funderar inte på det.

Jag älskar att höra om sådana tankar och sätt att leva på. Men mest tycker jag nog om att se att det provocerar andra.

Snart lunch och bläddrar snabbt förbi och ser dessa bilder på ett modejobb i Vouge Paris och tycker att settningen är skitsnygg.
En blandning mellan Madonna, David Bowie och Ivan i the L-word.

Jag vet inte om det är en längtan till New York eller om jag helt enkelt är trött på lägenheten men GANT:s inredning inspirerad av amerikansk östkust är för tjusigt.

Idag har jag kört på Lulu Carter style och kladdat med tavlor. Mina jeans har fått ny färg och naglarna som jag målade röda igår har idag fått påhälsning av gul, lila och orange. Men det var det värt!
Denna vanliga dag i april har jag också lärt mig en ny Coldplaylåt på pianot, undrat varför det ska snöa i april, skämts för att jag sög på Geni igår och åkt bil i vanvärs. Nu ska jag sätta mig i bilen igen och åka mot ett bord med mat.   

 



Skapat av drag med underarmarna, skvätt med fingrarna och tog stora drag med penslarna.

Idag när jag satte mig i bilen så lyste lampan för bensin röd. Jag åkte till macken och skulle tanka och fick hjärnsläpp. Hur öppnar jag tanklocket, betalar jag före eller efter, vilken bensin ska jag använda? Då kom jag på det. Jag har inte tankat bilen på EN MÅNAD. För att komma från en familj där bilen rullar ungefär varje vaken minut så är det ganska imponerande.



Mina miljövurmande inlägg ger tyärr ingen rättvis bild av mitt leverne.

Du är ju välkommen, hur många gånger ska jag behöva tänka, känna och säga det. Kom hit med din glans, ditt ljus, med dina förhoppningar och drömmar.
Kom sol och alla färger, kom moppekillar och jackbyten. Kom ljuva rullgrus, kom hjärtans sippor.



Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka.

Jag följer Lantz i P1 och P4 slaviskt. Det har gått så långt att jag blir lugn av Annikas röst, mest tillsammans med hennes härliga sidekick Anders G Carlsson. Min andning lugnar sig och blir jämn, ansiktet slätar ut sig och rörelserna blir harmoniska. Jag tror att det är skönt att lyssna på någon som alltid är mer uppstressad än vad man själv är.



Bättre avslappningsmedel än yoga, mindfulness och långa promenader tillsammans.

En strålande och perfekt helg följs av en mindre bra start på veckan. Energinnivån är som vädret, alltså kass.
Igår stod massage på schemat för att min trapezius har en förmåga att knyta ihop sig och måste knådas upp ibland. Jag tyckte att massören var lite mesig i början och sa att jag tål hårda tag och att kan kan ta i.
Nu funderar jag på om han löst upp spänningar som borde förblivit knutna.



Beroendeframkallande.