Filmstörd

Kika in här!


Aqvakul

Jag var på Aq-va-kul igår. Bara namnet, ack vad kul!
Jag gick upp på relaxavdelningen. Jag var där i en och en halv timme och såg inte en enda människa av samma kön. Bara män. Män som badade bubbelpool och män som ångbastade. Män som slappade. Jag funderade på varför men klarade inte att lista ut något svar. Kaske för att jag blev lite yr i ångbastun.
Det var en konstig upplevelse, som att jag var en inkräktare i deras land, ett eget land. Dom tittade lite konsitgt på mig, granskande, undrade nog vad jag gjorde där, funderade på om jag kommit fel. Kanske tänkte dom att det var en konstig varelse som kommit till deras land, med en dräkt som täcker halva kroppen. Som har långt hår och luktar blommor. Det var ett nyfiket och inbjudande folk. Dom godkände sin nya invånare snabbt, flyttade från sin plats i bubbelpoolen så att jag skulle få plats och så.


Filmquiz

Ikväll ska Helena och Selma på filmquiz. Varje tisdag tar vi varsitt glas vin och sitter med alla andra nördar på stiliga Moriskan i Malmö och svarar på filmfrågor. Idag ska vi komma på ett stående lagnamn, det måste varje professionellt lag ha. Min hjärna står still, det enda som upprepas är Helle&Selle, bara för att jag sagt att vi i vart fall inte ska heta det.



Jag stänger av hjärnan och går till SATS en stund istället. Där jag igår blev anställd igen, gött att vara tillbaka!


I helgen

I helgen såg vi Apornas planet - (r)evolution.
Jag var inte så upplagd på det. Mästarens Midnight in Paris lockade mycket mer. Jag här väntat länge på Woodys hysteri, neuroser, ångest och snabba repliker. Och ångest fick jag, men i regi av Rupert Wyatt. Vi strutar nu i storyn (forskare söker cure for alzheimers, testar på schimpanser som blir intelligenta, uppfostrar egen scimpans som går överstyr, apornas intelligens växer med starkare mediciner och ett slut som gör att denna aphistoria kan pågå ett bra tag på biograferna) som egentligen är aptrist och fokuserar på det psykologiska.  



Apan som kommer hem till forskaren och uppfostras med honom knyter såklart an till forskaren. Apan skyddar sin uppfostrare, känner skuld och skam när han gör fel vilket får mig att tänka på att djur inte är så olika oss människor när det gäller relationer. Vilket får mig att tänka på detta klippet.

Det gamla vanliga restaurangproblemet

Igår hände något märkligt på vår kvarteskrog här på Möllan. Vi beställde och servitören ursäktade sin tafatthet med att han var ny. Efter en halvtimmes väntan säger han att torsken som jag beställt skulle ta en jädra tid att laga till, så jag ändrade snabbt min beställning till halloumisallad.
Efter en timme går jag med bestämda steg till servitören (med påbackat mod från sällskapet) och säger att vi inte hinner vänta längre, vi ska vidare på Cabaret. Kocken gör er mat nu! hojtar han. En kvart senare alltså EN TIMME OCH EN KVART efter beställning kommer maten, till oss TVÅ personer. Då säger jag att det är oacceptabelt att behöva betala fullpris för detta när jag inte blivit informerad om försening vid beställning. Den tafatte servitören säger ja och amen. Ni ska inte betala menar han och säger åt oss att säga det till kvinnan i baren. När jag upplyser kvinnan i baren om detta blir hon besynnerligen upprörd och ropar högt samtidigt som hon slår i glasen.
"Då får väl jag betala för er mat då!!"

Och ändå sitter jag med en känsla att det är jag som varit orimlig.




Sweet honey

Oh, det ändå bästaste fyndet från igår var detta


Honeycomb är honugen från himlen som man äter med sked. Trodde att jag skulle behöva vänta på den en månad till men det visade sig att också Allfrukt i Malmö har det mesta världen har att erbjuda.

Loppis

Idag har vi varit på loppis på IKEA. Ja, en stor loppis på IKEA:s parkeringsplats. Det enda jag köpte var babykläder till random babys. Jag kunde inte låta så nu sitter jag här jeansskjorta, manchensterklänningar, och hänglsebyxor i stl 86.
Sen åkte vi till Emmaus och S kom med en röd klänning som var mycket vacker men som jag antog skulle vara ful på mig. Bara prova den sa S, och då gjorde jag det. Jag var lite spänd, den kunde ju passa även om den såg ut att vara i minsta laget. Jag drog ner dragkedjan, steg i det röda tyget och drog långsamt upp dragkedjan och såg hur klänningen formade sig längs kroppen. Lycka!
Det var sydd för mig, för just min kropp, just idag. 100 spänn dessutom. Taget sa jag till S och gick också ut från affären med en Busneljacka för en struntsumma.
Min farmor hade en likadan Busnel och jag minns att jag tyckte den var stilig. Jag vet inte vart den tog vägen när hon dog, känske slängd, kanske hos en kusin. Men nu har jag en egen och även om den inte är farmors så kan jag nästan låtsas det. Den är lite stor men jag ska ju ha den till jag blir 70 och lika tjock som hon.

The new black

Igår eftermiddag innan jag skulle gå hem städade min excentriska kollega Anna i sitt rum. Hon knackade på min dörr och sa på bred skånska.
Heeleeena, då mååoste se detta!

           

Det sjuka är att hon visade upp ytterligare ett omslag med en liknande äldre man med vitt skägg, snälla ögon, vitt hår och rynkor. Jag hittade inte omslaget på flugan nätet bara.

Om inget, om allt

Filip och Fredrik har vuxit till att bli något av favoriter för mig (älskar att dom på någon marknad i Färjestaden snappade upp att en kvinna hade byxor från Storckens i Gnosjö på sig och slängde sig i bilen för att åka till Gnosjö) men jag gillar dom inte förbehållningslöst. Till exempel så har deras nya Breaking News en del brister kan jag tycka.






Men vad mysigt det är ändå. Att komma hem vid tio-tiden, sätta på tv:n och höra vad som skett under dagen, lite lätt sådär. Skrota hemma och lyssna. Som Förkväll som också var ett magnifikt program. Laga kvällsmat och i bakgrunden lyssna på lite mode, musik, intervjuer och matlagning.
Det som inte handlar om något, och som handlar om allt.


Toronto in my mind

I måndags kände jag att luften förvandlats till höstluft, igår använde jag gummistövlar för första gången denna säsong och idag åkte riktiga sockar på. Jag har länge med väntat med det, barfota är ändå bäst. Fråga Ernst.



Och så kom jag att tänka på denna bilden.


Helgens funderande

Jag tog tåget till Göteborg i fredags och funderade på varför man inte får beställa en plats så att man inte hamnar baklänges i tågets färdriktning. Jag fick för övrigt svaret direkt på facebook - SJ vet aldrig vilket tågsäte som ska vara fram och bak.
Jag gick av på centralen i Göteborg och möttes av Timbuktu som hade konsert och funderade på varför jag lämnade Malmö.
Jag vaknade på lördagen och tittade på Nyhetsmorgon där de talade om strålande sommarvärme och jag spridde planer om en dag i solen. Jag drog upp rullgardinen och möttes av grått ösregn. Jag funderade inte på varför jag flyttade från Blaskeborg.
Jag gick till frisören och klippte mig och frisören sa att det hon blir mest trött av i sitt jobb är att vara trevlig och social. Jag funderade på om hon säger det till alla eller bara till mig.
Jag gick till seconshandaffären på Brunnsgatan och hittade så många par skor att jag funderade på varför jag någonsin handlar i vanliga butiker.
Jag mötte upp M i stan för lunch och tillsammans funderade vi på varför vi alltid ser så långt framåt att vi redan glömt semestern.


 


Jag gick hem och laddade för Midnattsloppet med ett gammalt avsnitt True Blood och tänkte att den serien är den snyggaste jag vet.
Jag gick till Heden för Midnattsloppet och värmde upp i ösregn. Sen fick vi vänta en halvtimme på att få starta och jag funderade på varför detta alltid händer mig. Första loppet i historien som inte startar i tid, när det dessutom ösregnar och är kallt.
Jag sprang och sprang genom Göteborg och det enda som min hjärna lyckades upprepa var "snabbt och lätt". Jag kom i mål och förundrades över hur snabbt man återhämtar sig när det för någon sekund sen kändes som att döden var nära.
Jag vaknade på söndagen av barnjoller och förundrades över att jag var oförskämt pigg. Det fanns inget kaffe i lägenheten och jag funderade på hur vissa människor har lyckats att klara sig ifrån att sugas in i kaffeberoende.
Vi år fisksoppa och spelade Alfapet och jag tänkte att jag måste skaffa mig ett större ordförråd då jag bara lyckades komma på ett ord med bokstaven q.
Vi gjorde chokladfondant, något jag länge funderat på att laga. Det var det godaste denna vecka. Nej, månad. 

Duscha i tomme

Blossom Taiton sa en gång i något program på TV (jag tror hon hade ett program där hon skulle få soffpotatisar att komma igång. Ja, det verkar vara typiskt Blossom) att hon aldrig duschar "i tomme". Att duscha "i tomme" betyder att man inte duschar om man inte svettats först, eller gjort något aktivt med kroppen som gör att det är mycket skönare att duscha.

"I tomme". Två små ord som satte sig i min skalle. Sedan dess har jag nästan inte duschat "i tomme" alls, det bär mig emot att gå in i duschen utan att vara vare sig varm eller ansträngd med rosa ansikte. Jag har tappat meningen med att ta en vanlig dusch.



Tack Blossom.

Word

Det vi formar med kroppen, det vi visar, det vi säger med vår hållning och våra ögon. Det vi förmedlar med våra händer, genom våra steg. Den energi vi sänder ut, den känsla vi har för någon annan. De dragen vi gör med munnen, de rynkorna vi formar runt ögon, läppar och i pannan. Det uppfattas, tas in, tolkas och förmedlas tillbaka. Utan att använda ett enda ord.






The italian way

Ikväll ska jag och Emelie hålla på och italienska oss med att laga gnocchi från grunden. Kanske slänger ihop en pesto eller en tomatsås också. Det verkar ju så lätt att göra egen pasta har jag sett hos Per Morberg, pesto också. Man bara smakar sig fram säger Per.





Sen ska vi äta gnocchis och dricka rödvin som vi gjorde i Greve. Kanske till och med inviga min nya italienska dvd-box med La Dolce Vita.

Köpenhamn

Idag har jag varit i Köpenhamn. Jag har egentligen bara två minnen från Köpenhamn sedan tidigare. Det första var en nyårsafton för många år sedan när min kära väninna blev så rädd för raketerna och smällarna på Rådhustorgetat att hon grät. Det andra när storebror körde ner i parkeringshuset från helvetet.
Nu har jag fler minnen.





Botaniska trädgården, båttur, smörrebröd och kul sällskap.
 

Hur man ber om ett bord

Igår var vi ett gäng på Tusen och 2 i Malmö och åt hamburgare. Det finns massor olika varianter att välja mellan, typ hamburgare med bacon, banan, jordnötssmör och ost eller honung, calvadoscheddar och parmaskinka. Väldigt gott.
Nu till det konstiga. Vi haffade snabbt ett bord utomhus när vi kom eftersom stället var ganska smockat. Efter tjugo minuter utan service bad vi servitrisen plocka bort resterna och disken som stod kvar efter dom förra gästerna. Servitrisen blev skitsur och sa att man måste säga till om man är ny, hur ska hon annars veta att dom gamla gästerna gått.



Är det normalt undrar jag, att bli sur på gästen för det? Har jag gått runt på jorden i 28 år utan att veta om denna ta-bord-kod. 

Whatever

Ungefär nu skulle jag nog startat varvet om jag kunnat springa, eller överhuvudtaget kunnat gå menar jag. Istället äter jag årets första sill och nypotatis i strålande sol i trädgården. Det går bra det med.



Nästa år.


Bamse söker asyl

S har varit uppe halva natten och deltagit i Bamsediskussionen på Facebook. Bamsediskussionen bottnar i att Egmont, i samarbete mee Migrationsverket, kommit ut med en nya Bamsetidning där dom belyser asylprocessen i serieform. Den är alltså främst gjord för asylsökande barn. Serien slutar lyckligt och det har tydligen upprört många, det lyckliga slutet.

Mattias Elfstorp skriver i Helsingborgs Dagblad att sista sidan är värst. Där kommer figuren Meles tillbaka till hemlandet efter att ha blivit utvisad tillsammans med familj. De återförenas med släkt och familjen är lycklig. Budskapet är, enligt Mattias, att det är bättre att bli hemskickad än att få asyl.



Men vad fasen, jag kan inte annat än hålla med S. Låt barnen få behålla illussionen om en lycklig värld, hur ska dom annars överleva i den skräck och oro som många lever i? Dom kommer tids nog upptäcka att livet och politiken kan vara rätt pissig, låt den upptäckten komma så sent som möjligt.

tOO mUCH

Ibland är det bara lite för mycket, lite för deppigt. Inte vädret och världsliga saker utan det som förföljer och oroar. Det som har betydelse.



Ikväll ska jag och S på bio, skräck. Om jag blir rädd för en skräckfilm så kanske jag glömmer vara rädd för verkligheten. Åtminstone två timmar.

Syttende mai

17de maj! Gratulerer mitt kära, kära Norge. Jag saknar dig så mycket och önskar att jag var där nu. Där, på denna dag som är så himla viktig.



Jag kommer och hälsar på flera gånger i sommar. Snart.


Det kommer bli bra

Två veckor i Malmö - två besök på akuten, en födelsedag, påkörd av bil, flera fester, en förkylning, flera myskvällar, ett gymkort. Up och ner. Ner och upp. Det kommer att bli bra.





















Are you swedish in London?

Nu är Londonsvenskar igång med sin nya, frächa sida.
http://londonsvenskar.com/
Alla svennar som bor i London, titta in och se vad som finns att upptäcka. Både för dig som precis flyttat till London och vill komma igång med det sociala snabbt och för dig som är på besök och inte klarar dig utan svenskar ens på semestern. 



Nyheter blandas med tips för att komma igång, hur man skaffar boende och jobb. Vart man äter bäst, festar mest, shoppar roligast och åker billigast. Eller har du bott i London i flera år och plötsligt blir sjuk, läs hur vården funkar. Vill du köra på vänster sida, ta ett engelskt körkort.



Helt enkelt, ta en titt och lär känna ditt London!



B-day

Idag är det min födelsedag och det är vackert väder.
På födelsedagen älskar jag facebook extra mycket för man får grattishälsningar från människor man inte längre bor i samma stad som, inte pratat med/dansat med/sett på månader eller år. Männsikor som ändå hör av sig bara för att säga grattis, fint!
Annars har dagen hittills bjudit besök till akuten, omhändertagande av hysteriskt gråtande kvinna, telefonsamtal med svensk sjukvård som är överjävlig tills jag träffade två rediga karlar till läkare på akuten. Och gulliga sms såklart. Action har det varit idag, precis som förra året. Men då i mitt inre.



Nu ska jag byta om till klänning och hämta paket på posten, från London.
Kvällen blir bra, det vet jag. Hur kan den inte bli det när den är planerad av smarta, mångsidiga, snygga, roliga kvinnor! Längtar.


The wedding

Jag såg på Mias blogg http://theswedishgirl.blogspot.com/2011/05/adorable.html att pusskalas kan vara ganska tröttsamma... Men detta är ändå ganska kul!

 

Kanske bröllopets bästa bild?!

Time is a killer

Det här med rätt tidpunkt är intressant. Vissa människor man möter kanske är jättefina och passar som handen i handsken med en själv.
Men det är fel tidpunkt, antingen för en eller båda.
Det klickar inte till på grund av att den ena tänker på annat, den andra ska flytta och det kanske finns en tredje som är lite för cool.

Då är det kul och ganska unikt när man får en andra chans En andra chans att träffa människor igen som man tyckte att man borde klickat och haft kul med första gången men där gnistan inte fanns.
Nu var vi nog alla mer mottagliga och redo, i alla fall jag.



Saknar

Mitt favoritland är Italien. Det visste jag när jag var 15 och aldrig varit där. Jag hade bestämt det.
Nu har vari där fyra gånger och bott i Florens en tid. Min favorit har inte bytts ut.
Hur kan man inte älska ett land där varje bokstav uttalas, där en handgest säger mer än en halv sida text, där en pasta al dente är al dente, där konsten finns i varje gatuhörn och där man får vara ifred i löpspåret på grund av att ingen annan tränar.









Saknar. En kväll då det spöhaglar i Malmö.


Inre observationer

Det är så mycket som händer att jag inte klarar av att börja sortera. Dessutom är jag förkyld och kan inte sortera mina tankar med hjälp av löpningen. Förkylningens bieffekt, min hesa röst, är visserligen ett pikant och trevligt inslag enligt vissa.

När människor frågar hur jag känner inför min nya stad, nytt jobb, ny lägenhet, resor och flytt svarar jag hur jag känner men funderar på om jag verkligen pratar om mina egna känslor. Eller, så som Helena i denna situationen borde känna. Det kommer falla på plats snart, jag behöver bara sluta vara otålig och ge det tid.

Det bästa med flytten är att jag kommit närmare Sixan och studsmattan och en nyfunnen gammal vän, det är härligt.







Solo in...

Det ar bara i Italien som riven ost stros over en fardiggraddad pizza.
Det ar bara i Italien tagen ankommer fore utsatt tid.
Det ar bara i Italien killkompisar pussas.
Det ar bara i Italien man pratar med kroppen.





Italia

Jag önskar att jag kunde lägga upp ett par bilder, för det har jag tagit mànga, bàde fula och fina.
Toscana är som det skulle vara, kanske lite bättre till och med. Trevligt folk och inte alls sliskiga och jobbiga. Undantag finns. Italienska är det svàraste spràket i världhistorien, det kanske är därfor man tycker att det klingar sà fint.

Det är eftermiddag i Florens och jag har precis köpt en för dyr sommarklänning. Det är eftermiddag och jag längtar efter middagen, som börjar 21.30.


Chamme

Hemma från Chamonix. Herregud vad mitt humör har varit upp och ner men det kanske inte är så konsigt med tanke på att jag kämpat för mitt liv, blivit av med liftkort och kamera och fått det tillbaks, kört puder och solat, träffat massa nytt folk, bulkat kolhydrater och hatat och älskat vår guide. Sammanfattat var det en av dom bästa semestrarna!




Nu byter jag baguetter, ostar, desserter, pjäxor, pister och platta fall mot att tandläkarbesök, löping och räkningsbetalande en vecka innan nya äventyr.


RSS 2.0