Fantasilek
När jag och en av mina bröder är på café, restaurang eller i en bar brukar vi ägna oss åt att lista ut hur olika sällskap runt omkring oss hänger ihop. Är dom en familj, vänner, första dejten? Vart bor dom? Vad jobbar dom med? Vad har dom gjort tidigare i livet, vad ska dom göra senare ikväll? Vad säger dom?
Oftast får vi inget svar men det gör inget.
.
Det är jättekul! Man får hitta på vad man vill.
Oftast får vi inget svar men det gör inget.
.
Det är jättekul! Man får hitta på vad man vill.
Nervbrytande TV
Eftersom gårdagskvällen innebar fredagsöl med massa läkare såg fick jag se På Spåret-finalen först nu.
Herregud, vilken spännande match! Mitt hjärta bankar fortfarande.
Jag måste ut och få luft.
Melodifestivalsfobi
Min första konsert här i livet var en spelning med Pernilla Wahlgren på Skara Sommarland 1987. Jag diggade Pernilla och brukade sjunga hennes låtar framför kameran hemma i "finrummet". Dagen kom och jag satt på pappas axlar för att se bättre. När Pernilla någon minut in i konserten nådde höga C blev jag livrädd och började grina så vi fick åka hem.
Jag är fortfarande lite rädd för Pernilla
Ikväll kikar jag mellan fingrarna.
