helenasvardagspsykologi

Idag på lunchen berättade överläkarpsykiatern på mitt jobb att hennes naturliga tillstånd är semester och sedan jobbar hon lite emellanåt. Hon lever genom meditation, reser, och finner sig själv.
Andra kollegor frågade: men vad gör du av tiden? är du engagerad i någon organisation? blir det inte tråkigt? Hon svarade att hon gör det som är meningen att hon ska göra och pengar till mat och annat som hon verkligen har lust till löser sig på ett eller annat sätt.
Fåglarna, himlen och liljorna på marken funderar inte på det.

Jag älskar att höra om sådana tankar och sätt att leva på. Men mest tycker jag nog om att se att det provocerar andra.