Vår

Du är ju välkommen, hur många gånger ska jag behöva tänka, känna och säga det. Kom hit med din glans, ditt ljus, med dina förhoppningar och drömmar.
Kom sol och alla färger, kom moppekillar och jackbyten. Kom ljuva rullgrus, kom hjärtans sippor.



Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka.


Kommentarer
Postat av: Maria Engström

Mmm!

2010-03-27 @ 19:21:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0