helenasvardagspsykologi

Min första konsert här i livet var en spelning med Pernilla Wahlgren på Skara Sommarland 1987. Jag diggade Pernilla och brukade sjunga hennes låtar framför kameran hemma i "finrummet". Dagen kom och jag satt på pappas axlar för att se bättre. När Pernilla någon minut in i konserten nådde höga C blev jag livrädd och började grina så vi fick åka hem.
Jag är fortfarande lite rädd för Pernilla



Ikväll kikar jag mellan fingrarna.