Coffecraving

I morse vaknade jag med en enormt stark kaffedoft i näsan. Jag såg upp, inget kaffe i närheten. Jag gick ut i köket, inget kaffe kokat. Jag öppnade ytterdörren men möttes endast av en höstlukt så jag stängde genast.
Jag förstår nu att jag inbillat mig doften. Nu suger kroppen åt sig kaffet som ryker ur min kopp med samma intensitet som mina blommor gör varje gång jag behagar vattna dom.


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0