helenasvardagspsykologi

Igår skulle jag alltså upp på det fjäll som jag fruktat mest. Jag vet inte varför men det verkar elakt, ser alltid mörkt ut, är högt och snön envisas med att ligga kvar utan att påverkas av solens varma strålar. Det kändes som om jag skulle möta Akakabuto (ni som sett japanska Silver Fans vet precis).



Det blev fantastiskt men nästa gång måste vatten tas med...